Ett annat jag

Jag tittar in i denna unga mannens ögon. De är identiska, som mina. Vi delar samma minnen, vi har samma föräldrar och samma broder.

Jag träffade honom regelbundet under en lång tid av mitt liv. Varje gång jag passerade en spegel, kikade han tillbaka på mig. Ändå, var han aldrig jag. Han var inte ens en han.

Jag kommer aldrig förneka att han fanns under en lång tid av mitt liv. Smärtsamma tider. Tuffa tider. Hemska tider.

Många av mina vänner mötte honom. De gillade honom. Det gjorde aldrig jag. Han levde i en garderob. Han hade hemligheter som han trodde han skulle få bära med sig till graven.

Varje sekund vad hemligheterna där. Varje minut. Varje dag. Veckor. Dagar. År.

Lyckligtvis, överlevde han. Vi överlevde tillsammans. Men när jag tittar tillbaka på honom, känner jag inte igen honom alls. Vem var han? Vad var han? Han var jag. Ett annorlunda jag.