
Träffa vinnarna från Frame Festival 2025
När Frame Filmfestival gick av stapeln nu i september korades många vinnare i olika kategorier, som röstades fram av både en oberoende jury och publik. Kultur Ungdoms Framepris på 7500 kr går alltid till vinnaren av mellanviktsklassen (16-19 år), och i år prisades Helen Ashtari för sin film ”Det sista steget”.
Flera av vinnarna hade tidigare sökt K-pengar för sina filmer - väldigt roligt tycker vi! Vi tog kontakt med några av dem för att höra hur det var på festivalen och få reda på mer om deras filmprojekt.
Grattis Helen till första pris i mellanviktsklassen på Frame Filmfestival för det sista steget. Hur kändes det att få priset?
Så kul! Det var många filmer i mellanviktsklassen som var väldigt bra, så jag var helt chockad när jag hörde de ropa ut Det Sista Steget som vinnaren. Vinsten fick mig att inse att jag borde våga satsa på mina ideer.
Berätta om din film ”Det sista steget”.
Det Sista Steget är en konstfilm om en tjej som heter Alex. Hon vaknar upp längst med en vägren och vet inte vart hon är eller hur hon hamnat där. Längst med vägen träffar hon en kvinna, som hjälper henne "hitta hem".
Var kan man se filmen nästa gång?
Filmen kommer att visas på Novemberfestivalen som går av stapeln den 21 -22 november i
Trollhättan.
I priset ingår ju också ett stipendium på 7500 kr till kommande filmprojekt. Har du redan koll på vad du ska göra för film?
Jag fick faktiskt en idé dagen efter Frame som jag ska försöka göra klart tills nästa Frame. Det är också en konstfilm om årstiderna och hur vuxna formar oss som barn. Men jag har också lite andra idéer som inte är lika utvecklade ännu så vi får se vad jag landar i.
Ge oss tre filmer som inspirerat dig och som du tycker alla borde se.
- Dog Day Afternoon - Trots att filmen nästan bara utspelar sig på en location och ska kännas långdragen så slutar den aldrig vara spännande. Skådespelet och manuset är otroligt bra.
- My Own Private Idaho - En av de första arthouse filmerna jag såg och blev så inspirerad. Den fick mig att vidga min syn av vad film kan vara.
- Persepolis - En berörande berättelse om identitet från ett barns perspektiv. Det går att relatera till filmen även om man inte varit med om krig eller konflikter.
Grattis Natanael Westerberg Andersson till första pris på Frame Filmfestival i Tungviktsklassen (20-26 år) för filmen Fastest fucking car.
Hur kändes det att få gå upp på scenen och ta emot priset? Trodde du innan att det bli ett pris?
Det kändes kul, såklart! Alltid roligt att bli uppmärksammad för något man lagt ner så mycket energi i. Bonus var att filmens skådespelare Elsa fanns vid min sida, så vi fick dela på det roliga. Jag vet inte om jag trodde att det skulle bli ett pris, men för att filmen är så annorlunda och att visningen tidigare under dagen kändes väldigt bra så hade jag en go magkänsla. Men jag höll nere förväntningarna, det var ju så många andra filmer som lika gärna kunnat ta hem priset vi fick!
Berätta lite kort om ditt filmprojekt.
Fastest Fucking Car är en film man inte ska veta så mycket om innan man ser den, så jag vill inte berätta för mycket. För att teasea är den är något av ett experiment i form, men utan att kompromissa i underhållningsvärde. Och så kretsar den kring en ganska spektakulär skådespelarinsats.
Vad händer nu i ditt filmskapande? Vad är nästa projekt?
Jag har precis börjat på HDK-Valands kandidat i film, så just nu är det fokus på skolan och uppgifterna där. Men parallellt håller jag och en vän på med klippningen av en kortfilm som vi regisserat ihop, den får förhoppningsvis premiär någon gång nästa år. Men vi får se, vi tar det ganska lugnt!
Ge oss tips på tre filmer som inspirerat dig och som du tycker alla borde se?
- Ångra dagar av Yousra Said för att den visar att en karaktärs inre liv skildrat kan vara minst lika engagerande som en konventionellt berättad film.
- Det knallar och småspringer av Mattias Engqvist för hur den leker med formen och tillåter publiken att skapa sin egen bild av berättelsen, utan att tappa i visuell storslagenhet.
- Mission Impossible: Fallout för att det är en perfekt film.
Grattis Filippa Farias till publikens pris i Mellanviktsklassen (16-19 år) för filmen Säg bara Nej.
Hur kändes det att få gå upp på scenen och ta emot priset?
Det var en jättestor ära och verkligen inte förväntat. Att just vinna publikens pris känns också så speciellt eftersom det är just allmänheten som röstar på sin favorit, så att få ta emot just det priset var en jättefin känsla. Under prisutdelningen hade vi också turen att det närmsta teamet av filmen var samlade (jag, Izabelle Billö, Vilgot Söderman Zell och Alva Nääs) vilket gjorde hela upplevelsen 1000 gånger bättre.
Berätta lite kort om filmprojektet!
Säg Bara Nej är en stum kortfilm som följer en ung kvinna genom hennes sömnparalys där man möter hennes största mardröm: en kille som är extremt bestämd på giftemål. Till en början ville vi fokusera på att skapa ett spännande drama, men något vi snabbt märkte var hur bra spänning och humor passar ihop, så idag skulle jag faktiskt säga att filmen hamnar i en drama/mörk komedigenre.
Vad händer nu i ditt filmskapande? Vad är nästa projekt?
Just nu befinner jag mig på Åsa Folkhögskola där jag pluggar dans, vilket har gjort att jag har börjat jobba på en ny ide som är en dans kortfilm. Projektet har precis satt igång så ingen färdig film i närtid, men ett nytt projekt är absolut på tapeten!
Ge oss tips på tre filmer som inspirerat dig och som du tycker alla borde se?
Sååå svårt att välja bara tre filmer, men en av mina favoritskräckfilmer som är en klassiker måste vara The Shining, vilket även var en stor inspiration i vår film. En annan film som både är en personlig favorit och inspiration är The Rocky Horror Picture Show. Sist men inte minst filmen Get out som är en nyare film i jämförelse med mina två andra filmer, men en nutida klassiker om du frågar mig!
Grattis Emma Hedman till publikens pris på Frame i 27+-klassen för filmen Brödsmulor.
Hur kändes det att få gå upp på scenen och ta emot priset?
Det kändes både överraskande och roligt! Kändes något oruttat att välja åskådarplatserna uppe på balkongen under utdelningen - men det blev en komisk och minnesvärd rusning genom Roy, upp på scen tillsammans med min producent Saida Ahmed.
Berätta lite om filmprojektet Brödsmulor.
Brödsmulor handlar om ett ex-par som möts igen efter en tid isär och deras försök till att närma sig varandra utan att avslöja sina egentliga intentioner. Ett laddat kammarspel som utspelar sig på en och samma plats under en kort tid. På ett tematiskt plan hanterar Brödsmulor frågor kring att släppa taget, manipulation och hur ärlig man kan vara när stoltheten och egot tar över. Filmens titel kommer ifrån begreppet "Breadcrumbing" som går ut på att en person planterar och/eller ger tvetydiga tecken på intresse till någon annan för att hålla kvar dom på tråden, men utan att investera sig fullt ut i en relation. Filmen hoppas jag kan väcka frågor hos den enskilda individen i publiken - kanske till och med att någon vågar kolla på sig själv och bemöta sina egna svagheter och brister.
Vad händer nu i ditt filmskapande? Vad är nästa projekt?
Just nu jobbar jag som attributör på långfilmproduktionen Slynglarna (regi Alecio Araci) vilket är väldigt roligt. Vi börjar spela in redan nästa vecka och jag kommer jobba med projektet till och med November. Samtidigt är jag i ett tidigare stadie för utvecklandet av en ny kortfilmsidé och skriver just nu på ett första utkast. Något som känns väldigt spännande och skiljer sig en hel del från Brödsmulor.
Ge oss tips på tre filmer som inspirerat dig och som du tycker alla borde se?
Det finns så många otroliga filmer att nämna som inspirerat mig genom åren men ett par favoriter som jag dessutom ögade lite extra inför skapandet av Brödsmulor var: In the mood for love av Wong Kar-wai, Y tu mamá también av Alfonso Cuarón och en serie, den tredje säsongen av Master of None - "Moments in Love" av Aziz Ansari & Lena Waithe. Sevärda, vackra och tankfulla.
Grattis Sylvia Krupke till Publikens pris i Tungviktsklassen (20-26 år) för filmen ”Chukle Chaser”.
Hur kändes det att få gå upp på scenen och ta emot priset? Trodde du att du skulle få ett pris?
Otroligt fint och kul såklart! Klart man alltid har förhoppningar men några förväntningar fanns inte riktigt, speciellt inte när så många
fantastiska filmer tävlade!
Berätta om filmen Chuckle Chaser?
Filmen Chuckle Chaser är en lite dum, queer komedi om en person som tvingas göra standup för en oengagerad publik. Tanken med filmen var att göra något som kändes KUL, och KUL har det verkligen varit!
Vad händer nu i ditt filmskapande? Vad är nästa projekt?
Jag och mina två medskapare i projektet, Embla Berndtsson Tordal och Amanda Almgren, är just nu aktiva med olika filmprojekt och/eller filmarbeten och ser fram emot att jobba ihop snart igen!
Ge oss tips på tre filmer som inspirerat dig och som du tycker alla borde se?
Eternal Sunshine of the Spotless Mind (Michel Gondry) är vår go to för film-inspo, och Juno (Jason Reitman) har varit fin inspiration för just Chuckle Chaser. Fleabag (Phoebe Waller-Bridge) är ju en serie men den är ett must see om man inte redan sett!
Grattis till er alla - vi ser fram emot att se mer filmer från er!
Notera: En oberoende jury tog fram prisvinnaren - Kultur Ungdom var inte del i beslutet.