Hantverk och psykisk ohälsa

När jag var 16 år så lärde jag mig att sticka sockor av min farmor. Eller ja, jag hade stickat ett par i slöjden tidigare, men det var ett skolarbete och det var inte speciellt lustfyllt eller inspirerat. När jag frågade farmor om hon ville hjälpa mig att sticka ett par sockor så sa hon såklart ja, och det var början till en förälskelse med hantverket, som sedan dess bara växt sig starkare.
Jag har stickat mycket sedan dess. Alltså, mycket. Ont-i-handleden-mycket. Bara-ett-varv-till-mycket.

Jag har, under perioder, mått psykiskt dåligt och alltid räddats av stickandet. Eller vävandet. Eller broderandet. Ja, vad det än må vara så har hantverket gjort att saker och ting känts lättare, mer hanterligt. Det är en problemlösning, mitt sätt att vara kreativ på, mitt sätt att aktivera huvudet och mitt sätt att hantera livet på.

För ett par år sedan så kopplade jag min psykiska ohälsa till PMS/PMDS. Om du inte vet vad det är; googla. För kunskap är makt. Jag har nu kunskap kring min menscykel som gör att jag kan hantera livet annorlunda och veta varför jag i perioder mår dåligt utan synlig anledning.

Men, åter till hantverket. Det har visat sig bra för mig att ha något att fokusera på istället för det som rör sig i mitt huvud. Jag har utformat ett sätt att hantera mina tankar som min PMDS för med sig varje månad, ett sätt att kunna processa och strukturera tankarna som gör att de inte känns lika hotande, inte lika dramatiska eller lika dystra. För med en stickning i händerna så kan jag tänka i lugn och ro. Jag uppmanar inte till att sluta tänka, trycka bort ångesten eller att undvika sina problem. Nej, jag vill bara berätta om att det finns ett sätt som, för mig, gör att jag kan ta ett problem i taget, lugna ner kroppen och sortera samtidigt som jag gör någonting som jag älskar, en sorts rörlig och tänkande meditation. Kanske det inte funkar för dig, eller så gör det det.

Det här med att hantera livet genom hantverk är nog inte så ovanligt. Jag tror att många känner samma som jag när de har sitt hantverk i händerna, kanske en ljudbok på och en kopp kaffe. För det är precis det som behövs för att jag ska må bra, i stunden, när den värsta perioden av PMDS inträffar. Jag skulle så gärna vilja att fler visste om detta life hack och att fler skulle utnyttja det. Det handlar inte om att kunna sticka en hel tröja eller brodera en bonad. Det handlar om att kunna filtrera känslor genom fingrarna och fånga upp de trådar som är viktiga och låta de onödiga vandra vidare.

Jag tänkte här räkna upp lite fler fördelar med att hantverka:

• Du behöver aldrig mer vara orolig för att behöva sitta och vänta någonstans – gratis sticktid!
• Du kan alltid ha med dig en stickning, en virkning eller ett broderi i väskan, det tar inte speciellt mycket plats.
• Du kommer helt plötsligt älska din pendling!
• När du fikar med dina vänner eller din familj så kan du smyga upp hantverket och sitta där och vara produktiv samtidigt som du är social och har det trevligt. Och inspirera andra att hantverka!
• Du vilar hjärnan och låter den vara kreativ.
• Det är lättare att prata om jobbiga saker med ett handarbete i händerna.

Varsågod!

Jag utbildar mig inom hantverk och tror verkligen på att det är framtiden. Både för miljön och samhället, men inte minst för psykisk ohälsa och hanteringen av den. Tänk att få ett recept utskrivet på stickor och garn?