Skip to main content
29 okt 2018 Tova Ulleryd

Jag är inte en ägodel och jag är inte till salu

”Jag blir kränkt om någon raggar på min flickvän eller beter sig olämpligt mot henne”. Jag och min kompis ser på varandra. Hennes ögonbryn är höjda. Mina är rynkade. Vi sitter utanför ett hotell i Oslo tillsammans med tre män. Jag och min kompis förklarar att handlingarna är kränkande för flickvännen, inte för pojkvännen. En pojkvän har all rätt att bli irriterad, inte på grund av att han tar illa upp utan för att hans flickvän blir illa behandlad. Agerandet är inte riktat mot pojkvännen utan mot flickvännen. En flickvän är inte en ägodel. Att någon har ofredat din flickvän är inte jämförbart med att någon har kladdat på din bil eller gjort sönder din leksak. Var ledsen för din flickväns skull, inte för din egen. Det är absurt att en man blir kränkt då en kvinna utsätts för sexuell eller verbal förnedring.

Veckan därpå går jag och en kompis till en klubb. Det tar inte lång tid innan en man vill bjuda oss på drinkar. Jag är alltid skeptisk till okända män som bjuder på drinkar. När jag var yngre var jag främst orolig för att någon skulle droga mig. Idag tackar jag nej för att männen inte ska tycka att jag är skyldig dem något. Ett samtal, en hand på min höft eller sex. Jag minns en födelsedagsfest då jag pratat med en kille under förfesten. Vi kan kalla honom David. Jag tyckte att han var trevlig men var inte intresserad och upplevde inte att vi var flirtiga mot varandra. När vi gick ut köpte David öl, en till sig själv, en till mig och en till hans kompis. Jag hade varken blivit tillfrågad eller bett om en öl men tänkte att jag får betala nästa runda. Vi satt och pratade alla tre och David blev alltmer närgången. När han försökte kyssa mig vände jag huvudet åt andra hållet. Kort därefter bytte jag bord och hamnade bredvid en kille som jag klickade med. Efter en dryg timme började vi kyssas. Då kom David och avbröt oss. ”Om du ska hålla på med någon annan är du skyldig mig en öl”. Jag trodde att han skämtade innan jag insåg att han var upprörd och seriös. Han hade betalat för min öl och ansågs sig därmed ha betalat för min uppmärksamhet och min kropp. Genom att ta emot hans öl hade jag tydligen försatt mig i en skyldighetsposition. Det var så jag lärde mig valutasystemet för män med skev kvinnosyn. Nu står jag vid en bar med min kompis och en okänd man har lagt armen runt henne och har blicken fäst i hennes urringning. Jag är helt säker på att hon inte är intresserad och att närheten är oönskad från hennes sida.  Han är påträngande och jag går fram för att ”rädda” min kompis genom att ta bort hans arm. Han informerar om att han köpt drinkar till oss och får det att låta som om det ger honom fri tillgång till min kompis kropp. Jag påpekar att det inte ger honom rätt att ta på min kompis. Då höjer han ett varnande finger och fräser att jag borde vara trevlig mot honom eftersom han köpt drinkar till oss. Jag svarar sammanbitet att det inte är så det fungerar och att vi kan betala våra drinkar själva.

När vi druckit upp drinkarna går vi till dansgolvet. Vi har sett fram emot den här kvällen. Det är dock omöjligt att kul eftersom oönskad intimitet når nya nivåer på denna klubb. Det är sorgligt hur duktig jag har blivit på att undvika killar och män som tafsar utan tillåtelse. Jag minns första gången jag var på en klubb och en främling tog mig på rumpan. Chock följt av förnedring. Min kompis sa att jag skulle ta det som en komplimang. ”Han tycker ju att du är snygg”. Sexuellt ofredande är inte en komplimang. Det är ett brott. Jag har blivit en mästare på att ignorera blickar och gör det omedvetet men på denna klubb lyckas inte ens jag förtränga situationen. Jag känner att jag ständigt behöver se mig omkring för att hålla koll på vissa av männen. En av dem går förbi mig upprepade gånger. Han försöker ta kontakt genom att vara närgången och jag visar tydligt att det inte uppskattas. Vid ett tillfälle oroar jag mig för att uppfattas som rasist. Att mitt avståndstagande tolkas som att jag föraktar hans hudfärg, inte hans beteende. Plötsligt dyker han upp framför mig och pekar finger. Han stirrar på mig och hans finger är drygt två decimeter från mitt ansikte. Jag ryser av obehag. En stund senare kommer han fram och ber om ursäkt. Han säger att han trott att jag var rasist, precis som jag befarat. Jag förklarar att jag inte rasist utan feminist. Hans hudfärg är inte relevant, det är hans beteende jag ogillar.

Den skeva kvinnosynen beror inte på ålder, utbildning eller etnicitet. Den beror på patriarkatet. Ingen kan äga eller köpa dig och ingen har rätt att ta på dig utan din tillåtelse. Om någon köper något till dig är det deras val. Oavsett hur mycket de köper till dig har du alltid ett val. Din kropp är inte en valuta.

Relaterat