KROPPENS ÖVERGÅNG
I planeringen aktören strandsätter sin båt medan nöjen tvingas fram som en hicka
Symptomet, tecknet vill skrika ett potentiellt besked och varna om en erövring
Orden bryter tankarna regn, regn, regn i hamn som hölje av prismor, höljet släpper då och då igenom gnistor
Djungeln, hans pupill vidgade för att kunna erfara
Trädens bokhyllor skakade av frukter
Skalven man skola respektera och önska om att få kroppsliggöra
Det var vid denna tid aktören medvetandegjordes om urholkande resonans och att akten var den ende aktören
Akten visste
En blinkning med ena ögat
Otåliga händer klättrade på låren
De hade inte missförstått naturorden, snarare var under dess välde
Synergin vid den första upptäckten lär bli påkommen-
Klättra på barken, inte på låren
Det havets agerande flugna vidtog barken, vid varje självgranskning fann det flugna luta sig mot marken
En insyn när det sågs ut gav realiteten om fastighets skicklighet
Nere på marken sågs alla destillationer, botten och tak
Utforskning är inte normativt, det innebar icke att klättringen behövde en begravnings mottagning
Mot var vindens, de osynliga energiernas riktning
Mot aktören låg mark mot strandkanterna förde mot varann
Mot denna ö fanns mycket inflytande, vågor, och förtäring
Slipning av sandkorn
Men med mot markens likartade tryck kunde jämföras klättringen i den dendrit kronan
Sikten där talade endast rät med vågorna