Träffa Doris - så fick vi koll på tillgängligheten!
Under hösten 2025 ville vi på Kultur Ungdom få extra koll på vår verksamhet och evenemang utifrån ett tillgänglighetsperspektiv - för att se till att vi är så tillgängliga för er unga i kulturen som möjligt. Till hjälp fick vi då Doris Pekkari - en musiker som inspirerar med sin livsresa, och som klarsynt kunde genomlysa och lära oss kring tillänglighet med sin erfarenhet och egna önskemål. Här får ni träffa Doris!
Kan du berätta lite om dig själv och varför du valde att hoppa på det här uppdraget hos oss?
Jag heter Doris och jag är 17 år gammal, jag älskar att sjunga, stå på scen och leka med smink och göra outfits. Jag har suttit i rullstol sedan jag var ett år gammal och har på grund av det haft ett annorlunda perspektiv på tillgänglighet och anpassning överallt. Jag har i hela mitt liv som rullstolsburen känt att ingen vet hur det känns att inte kunna åka hem till en kompis för att de bor i ett gammalt hus utan hiss, eller behöva vänta i en halvtimme på en anpassad spårvagn eller på en buss körd av en chaufför som säger till mig att jag behöver assistans. Om jag får chansen att normalisera att prata om tillgänglighet så tar jag den, för det är inte nog normaliserat än!
Vad är din erfarenhet av kulturvärlden kopplat till tillgänglighet?
Jag har varit mycket på scen och det är alltid åtminstone en liten kant upp, ofta några trappsteg till och med. Eftersom jag älskar att stå på scen så löser jag det, jag får hjälp av några snälla människor, som då får bära upp rullstolen, för jag ska på scenen oavsett vad som står i vägen. Jag älskar även att stå längst fram på konserter, och det ser ofta de som jobbar på arenorna kritiskt emot, men jag ger inte upp. Jag tjafsar mig igenom det, så att jag får stå längst fram. Till exempel gjorde jag det på Sombr’s konsert på Annexet, och när Chappell Roan spelade på Way out west.
I den bästa av världar, hur hade du velat att det skulle se ut?
Att ALLA byggnader och fordon var anpassade (att det finns hiss eller ramp) och att fler satt i rullstol helt ärligt, för då hade det inte varit lika chockerande när någon sitter i rullstol på ett event eller en buss, och det hade varit mer normaliserat.
Hur var det att göra genomlysningen hos oss? Var det något som förvånade dig eller som du tog fasta på lite extra?
Jag uppskattade att ni inte förväntade något specifikt svar av mig och lät mig svara exakt som jag ville. Ni dömde inte nåt utav mina svar om hur jag upplever olika situationer på grund av mitt egna handikapp.
Vilka tre tips skulle du ge en arrangör för att skapa tillgängliga evenemang?
- Var tydlig med info om tillgänglighet; ha inte infon om tillgänglighet gömd så att det är svårt att hitta.
- Var noga med att kolla in tillgänglighetsfaktorer (handikapptoalett, tillgänglig entré osv) på platsen som du ska arrangera.
- Anteckna info om hur brett det är i dörrarna, och om det finns trösklar. För även om det finns en “tillgänglig” entré och toalett kan det ändå bli svårt för någon i rullstol om de inte vet detaljer innan.
Tack för din insats och klokheter Doris! Vi har lärt oss mycket och hoppas kunna fortsätta utvecklas och bli bättre på att utveckla tillgängliga evenemang och verksamhet för varje dag. Vill du följa Doris? Här hittar du henne!
Och! Låt oss tillsammans se till att välja tillgängliga lokaler för arrangemang och driva på normaliseringen av ett fritt och tillgängligt kulturliv!