Världens vanligaste stol tar huvudrollen i prisbelönt kortfilm

Vilmer Jendevi och Emma Esbjörnsson, två unga filmskapare från Uddevalla, skördade dubbla framgångar på årets Frame Filmfestival med sin innovativa kortfilm "Ni har sett mig förr". Deras verk, som ger röst åt den ikoniska Monobloc-stolen, vann både Bästa film i Mellanviktsklassen och Kultur Ungdoms Framepris på 7500 kr.

I en exklusiv intervju berättar duon om sitt kreativa partnerskap, som sträcker sig nästan ett decennium tillbaka, och avslöjar de oväntade inspirationskällorna bakom deras prisbelönta film. Från Flashback-forum till Youtube-dokumentärer - följ med på en resa genom Vilmer och Emmas kreativa process och få en inblick i framtidens lovande filmskapare.

Grattis till vinsten i Frame Mellanvikt och Kultur Ungdoms Framepris på 8000 kr till framtida filmskapande. Skulle ni vilja berätta lite om er själva och hur ni började med att skapa film? 
Det här spektaklet sträcker sig tillbaka till 2015 då två vilsna själar fann varandra på Studio 32, Uddevalla, i det gemensamma intresset att klä sig i peruker och stå i strålkastarljuset. Sedan dess har vi varit oskiljaktiga, på gott och ont... Tillsammans har vi engagerat oss i teaterföreningar, showat på Uddevalla nyårskonsert och andra lokala evenemang, spelat barnteater på förskolor och såklart spelat in timmar av film under namnet. StudioDuo. Filmskapandet började i en liten filmtävling i Uddevalla kulturskola och sedan har vi tagit oss till Stockholm Filmfestival, Corax Filmfestival, Noomaraton och nu senast Frame.

I filmen har en något udda sak huvudrollen. Berätta om er film "Ni har sett mig förr"?
Vår film kretsar kring världens vanligaste stol, Monobloc. Vi grottade ner oss i “Den stora tråden om ensamhet” på Flashback och blev så drabbade av dessa människoöden att den inspirerade hela monologen i vår film. Vissa repliker är direkt tagna från tråden, medan andra är inspirerade av innehållet. Istället för forumanvändarna bakom tangentbordet får man istället följa Monobloc, världens vanligaste stol, och dess syn på sin ensamhet.  

Hur fick ni idén till filmen? 
Ursprungsidén kom när vi gick förbi Uddevallas äldsta träd, en ek som är över 600 år. Vi började fundera på vad som utspelat sig runt det här trädet, allt den hade sett under sex sekel. Vi kom ganska långt i planeringen kring trädfilmen. Det finns fortfarande en gemensam mapp på vår Google Drive med starka förslag på filmtitlar. Cannes-kompatibla titlar såsom "Tal från en al", "Kall från en tall" och "Svek vid en ek". Men den som vi ändå tyckte stod sig bäst i konkurrensen, som både är understruken och kursiverad i vårt dokument, är den enastående titeln "Lek vid en ek". Efter att tagit ett kliv tillbaka och tänkt ett varv till var vi inte längre lika övertygade om att rim på trädarter är rätt väg att gå. Idén tog nya höjder när Emma snöade in på ett blått bord och under flera veckors tid försökte sälja in idén om ett blått bord och allt vad det sett. Vilmer var svårövertalad och det tackar vi honom för idag. Han hade sett en Youtube-dokumentär om Monobloc, världens vanligaste stol, och då föll poletten ner för oss båda. 

Har ni några planer för nya kortfilmer? 
Just nu sitter vi med redigering av en reklamfilm för ett företag i Uddevalla, men utöver det har vi också satt igång att börja planera ett annat projekt. Det dröjde inte ens 24 timmar efter vinsten innan ytterligare en idémapp var skapad. Den nya filmidén bygger på ett manus som vi från början skrev för en teaterscen, men som vi nu vill överföra till film. Den handlar om bejakande, att inte säga nej och samtyckets gränser. 

Kommer ni fortsätta ert samarbete tror ni? 
Ni säger samarbete, vi säger överlevnadsstrategi. Det finns för många mappar, för många oavslutade idéer och för många dokument som väntar på att skapas för att vi ska kunna avsluta den krokiga stig som för nio år sedan började vandras.

Har ni några tips för unga som vill börja att skapa film? 
Den administrativa sidan av oss vill skrika: Skapa en Drive-mapp. Skapa sedan en mapp i mappen. Skapa sedan ett dokument och låt sedan tangentbordet brinna. Men viktigast av allt: skriv det där som du själv gapskrattar åt, filma de där scenerna som är klockrena för dig (men kanske inte för någon annan) och kom ihåg att ett Google Dokument alltid går att redigera om.

Ge oss tre filmer var som inspirerat er och som ni tycker alla borde se. 

Vilmers tre utan inbördes ordning:

• Vi hade iallafall tur med vädret - en masterclass i igenkänningshumor.
• Fanny & Alexander - visar styrkan med återkommande samarbeten med hela eliten samlad både framför och bakom kameran. 
• Broarna över Madison County - en intim klassisk kärlekshistoria med briljant naturalistiskt skådespeleri.

Emmas tre utan inbördes ordning:

• Ogifta par - en underbar komedi om ironin i att bestämma sig för att leva med samma person resten av sitt liv (stort plus för Suzanne Reuter och Lena Endres otroliga kemi)
• Aftersun - cinematisk påminnelse om vikten av dialog med undertext
• Triangle of Sadness - en perfekt balanserad film mellan extrem humor och en drabbande samtidsskildring