Runstenar möter serietidningar
Runstenar möter serietidningar när Jonathan Huusko ger nytt liv åt det finska nationaleposet Kalevala! Den 30-årige göteborgskonstnären, som varit med i vårens "Boosta din portfolio", blandar fineliner och svart akrylfärg för att skapa suggestiva bilder som bygger broar mellan det förgångna och nutiden.
I ett av sina senaste verk fångar han den mystiska Tuonella-svanen som enligt finsk folktro simmar på floden mellan de levandes och de dödas riken. Häng med när Jonathan berättar mer om sitt konstnärskap i intervjun nedan, och kolla in filmen där han visar sin kreativa process med Kalevala-projektet!
4x4 - Boosta din portfolio var ett samarbete mellan Kultur Ungdom och Göteborgs Bildverkstad där fyra unga bildskapare fick möjlighet att utveckla sitt material under fyra träffar. Med handfast hjälp, feedback från gruppen och tillgång till Bildverkstadens resurser fick deltagarna chans att ta sitt skapande till nästa nivå. Jonathan har varit en av deltagarna under vårens träffar.
Hej Jonathan! Vem är du?
Jonathan Huusko heter jag, 30 år gammal och är baserad i Göteborg.
Vad är ditt intresseområde inom konsten?
Det är verkligen allt möjligt då jag kan hitta något intressant inom det mesta när det kommer till konst. De ämnena som jag dock fastnat mest inom och som väcker min fantasi och skaparglädje är historiska konstverk, så som runstenar och de knutverk som man ristat i stenarna. Dessa är så.ptroligt vackra och är något jag även själv försöker göra fast i en mer modern form.
Min andra stora kärlek när det kommer till konst är serier. Jag är en fanatisk serietidningsläsare och kan bläddra i flera timmar för att förundras över den otroliga konsten som täcker varje sida. Då är serietecknare som Bernie Wrightson, Mike Mignola och Frank Miller och Tove Jansson stora inspirationskällor för mig. Mycket svärta som nästan dränker sidorna, men som samtidigt förmedlar så mycket form och känsla.
Vilka tekniker jobbar du med?
Jag jobbar främst med fineline-pennor och svart akrylfärg. Sedan skannar jag mitt verk för att färdigställa detaljer eller göra revideringar digitalt i Photoshop.
Du var ju med i vårens 4x4 Boosta din portfolio. Vad fick du med dig därifrån?
Det jag främst fick med mig är hur otroligt mycket jobb det är att färdigställa ett projekt. Det finns otroligt många duktiga konstnärer och illustratörer som skapar otrolig konst, men att det ofta krävs en hel del jobb utöver det för att kunna leva heltid på sina verk. Jag lärde mig egentligen främst att man bara får vara ihärdig och inte ge sig!
Vad jobbar du på för projekt just nu?
Just nu jobbar jag på att försöka illustrera hela finska nationaleposet "Kalevala". Kalevala är en samling folkdikter och folksånger som är ihopsamlade av Elias Lönnrot under 1800-talet för att försöka skapa en sorts finsk identitet efter flera århundraden av antingen svensk eller rysk ockupation. Dessa sånger och dikter var samlade främst i finska karelen och sedan organiserade dem så de bildade ett genomgående narrativ där vi får följa hjältar så som Väinämöinen, Lemminkäinen, Illmarinen, Aino för att nämna några få.
Målet är att försöka visa dessa sagor i ett modernare språk som är mer lättförståeligt för en modern publik, men som samtidigt respekterar de gamla dikterna och deras betydelse för den finska identitetsbyggandet.
Har du nåt mål med din konst?
I slutändan vill jag att detta ska kunna bli en bok. Min primära inspiration har varit de böckerna om nordiska väsen illustrerade och skrivna av Johan Egerkrans. Utöver det vill jag gärna kunna använda dessa illustrationer för att kunna ha med mig till tillfällen där dessa ska ackompanjera mig medans jag återberättar sagorna för en publik.
Berätta lite om Tuonella-svanen & finsk folktro!
Kalevala är landet där alla hjältar och härstammar. Åt norr har vi det kalla och istäcka landet Pohjola, där shamanen och drottningen Louhi regerar. Kalevala ligger också i gräns med dödsriket Tuonela, där dödens härskare Tuoni regerar tillsammans med sin fru Tuonetar, dödsrikets matmor.
Gränsen mellan dessa två länder har formen av en lång svart flod, och på denna floden simmar det en svan. Idag vet man inte mycket om specifikt denna svanen, men runt om i världen har svanen ofta tolkats som en regal och oskuldsfull fågel. Vissa källor om finsk folktro säger att svanens kött var heligt och att det var ett djur som man inte fick jaga och att det skulle vara ett brott att dess liv.
I Kalevala kan vi läsa hur härskarinnan Louhi gav hjälten Lemminkäinen i uppgift att jaga denna svanen i dödens flod. I utbyte för svanen skulle Lemminkäinen få Louhis dotters hand i giftermål. Lemminkäinen kom till flodens mörka strand för att skjuta fågeln, men där i skuggorna stod en man gömd. En man som Lemminkäinen tidigare hade förnärmat och gjort till åtlöje stod där för att utbringa sin hämnd. Med sin kniv fällde han Lemminkäinen och kastade hans kropp i floden.
Den stora frågan är då om detta var en del av Louhis plan för att bli av med Lemminkäinen, eller var detta en sorts varning för berättelsens lyssnare om att det aldrig lönar sig att förstöra det som är vackert i vår värld? Alla dessa tolkningar man kan göra från dessa gamla berättelser är vad som verkligen väcker min nyfikenhet över dessa berättelser!
