Landsbygdskorren: Gör din plats i Uddebo

KulturUngdoms landsbygdskorre Agust Örn Helgason rapporterar här från workshopdagen GÖR DIN PLATS, arrangerad av nätverket Art Center Sjuhärad, som ägde rum i Uddebo den 21 februari.

Agust Örn Helgason, 28 år, är förutom att vara landsbygdskorre här på KulturUngdom även snickare och konstnär. Agust kommer ursprungligen från Järna men flyttade till Uddebo i Tranemo kommun för snart ett år sen för att vara med och bygga upp småhusbyn där och för att utveckla sitt drömprojekt Imaginariet, en plats dedikerat till fantasi och kreativitet.

Gör din plats i Uddebo 
Jag befinner mig på en föreläsning i Uddebo där det pratas om kulturdriven platsutveckling. Majoriteten av de närmare 40 deltagarna är kvinnor. Många är kulturarbetare, några enstaka politiker och tjänstepersoner. Dagen bjuder på föreläsning med Björn Ohlén och Karolina Westenhoff samt en workshop där vi kartlägger våra maktstrukturer.
Björn Ohlén, utvecklare på Förvaltningen för kulturutveckling, föreläste om kulturdriven platsutveckling. Foto: Alicia Wennstig
Karolina Westenhoff, vice ordförande på Omforma, föreläste om Omformas arbete med att identifiera och bryta ned de könsdiskriminerande strukturerna inom designbranschen. Foto: Alicia Wennstig

‘Gör Din Plats’ är dagens titel, som Art Center Sjuhärad bjudit in till. “En kaxig titel” - menar Matilda Klamas, regissör och konstnärlig ledare på Teater Nu, som var samtalsledare under dagen. Det var delvis titeln som lockade mig att delta, men jag tycker inte att den är så kaxig. Jag tycker att det är okej att ta plats - jantelagen är passé. 

Jag är en drömmare som älskar att skapa. Jag drömmer om att bygga och skapa ett samhälle från grunden. En gemenskap. En liten by. Ett litet test. Att börja om och ifrågasätta varje steg för att se vad vi kan förbättra och göra annorlunda. Att prova nya sätt att bygga och leva ihop. Att utgå från konsten och att sätta fantasin i centrum. Jag vill skapa ett imaginarium. 

Ett imaginarium är en plats som är dedikerad till fantasi. Ungefär som en kyrka är dedikerad till Gud. Men ett imaginarium är inte nödvändigtvis religiöst. Det kan förekomma religion i ett imaginarium, men det är inte begränsat till en religion. Fantasin sätter gränsen för vad vi kan föreställa oss och vad vi kan skapa. Fantasin är det högsta av alla tak och så högt i tak vill jag ha det på min plats.

Har du en plats? Var är din plats? Hur ser din plats ut?

Ens plats kan vara i ett hus, på en gata eller i ett samhälle. Det kan vara en utsiktsplats i skogen eller vid en sjö. Det kan vara i en trädgården, i en kyrka, på jobbet eller i ett fordon. Det kan också vara i en soffa, i en fåtölj eller i en säng. När jag växte upp då var min plats i Järna. Till en början var det i huset på Vallmostigen. Sen blev det i klassrummet på Örjanskolan. 

Platserna serverades till mig. Det var någon annan som valde var jag skulle bo, leva och lära. Fram tills att jag blev vuxen och för första gången själv fick välja en plats. Sedan dess har jag valt många olika platser och gjort dom till mina egna. En lägenhet i Oslo, ett hus i Sydney, en husbil i Aarhus, ett tält i en öken i Sydafrika och många fler. För ett år sedan då valde jag en ny plats. Jag flyttade till Uddebo.

Av alla byar i Sverige, varför just Uddebo?

Jag tycker om att ta drömmar och förvandla dom till verklighet och min dröm om att skapa ett litet samhälle stod på tur. Jag sökte länge efter en plats, efter mark som var till salu eller som stod markerad för utveckling. Jag skannade och bevakade kontinuerligt den öppna marknaden. Jag kontaktade 211 kommuner. 47 av dem svarade på min förfrågan, 3 av dem ledde till möte men ingen av dom kunde göra plats för ett imaginarium.

Allt mitt fokus var riktat mot platsen och vad som skulle finnas där. Men efter nästan två års sökande så hade jag inte hittat en plats. Det var någonting jag gjorde fel. Till slut tänkte jag att platsen kanske inte måste ha alla dom sakerna som jag drömmer om. Så jag började välkomna en kompromiss.

I november 2018 kom jag i kontakt med Caroline Bergmann. Hon visade mig några olika platser i Uddebo. Men framförallt så introducerade hon mig för en massa människor. Och det var i dom här mötena som jag insåg att Uddebo var rätt plats. Inte för att Uddebo hade exakt allt vad jag drömde om för platsen, utan för att människorna är de som skapar rätt förutsättningar för ett imaginarium att få växa fram.

Platsutveckling börjar med människorna, inte med platsen. “Det handlar om att stärka en gemenskap.” - sa Björn Ohlén i sin föreläsning. Det sköljde över mig som ett lugn att veta att någon annan har lärt sig samma sak. Han låtsades som att platsutveckling var en kaka och fortsatte “Börja med en halvfull bunke med toleranta människor. Det kan vara folk som bor i området, men det behöver även komma folk utifrån.”

När det kommer till att välja en plats så tycker jag det är värt att höra på vad Björn säger. Det börjar med människorna. Att vara på en plats där man har nära vänner och familj utgör goda förutsättningar, men det behöver inte vara rätt plats bara för det. I mitt fall så behövde jag hitta en ny plats och då blev jag en av dom som kommer utifrån med ny energi.
I en vy från himlen kan man se antydan på ett öga, där amfiteatern i mitten är pupillen och cykelvägen genom byn utgör den yttre kanten av regnbågshinnan. Foto: Per Pixel.

Att göra min plats i Uddebo har huvudsakligen gått ut på att skapa bra relationer till de som bor här. Det har varit det viktigaste arbetet för att lyckas med att göra ett avtryck här. Nu öppnar jag dörren för andra att samverka och utveckla imaginariet. Tillsammans skapar vi en plats där drömmar och fantasi står i centrum. Ett öga som blickar mot himlen. En amfiteater, en park, en trädgård och... Vad mer? Hör av dig om du vill vara med!

I mitt imaginarium är alla välkomna, för det är inte bara mitt det är också ditt.

Uddebo är min plats. Var är din?