Poesi: 2 dikter om undergången

2 dikter om undergången

I träden sitter inga löv
Det är korpar
Blickar ut över världen
Från de högsta grenarna
Som vore de självaste Oden
Små ögon som tränger genom diset
Ser små människor
Vet misären
De skapat
Alla de små
Lyfter från trädet

Hästarna dundrar fram över mitt huvud
Ovanför molnen
Ett snedsteg och hoven
Klyver min skalle
Ändå ligger jag på rygg
Och letar efter deras
Silhuetter
Bland molntussarna