Kritikgruppen - "Kärlek vid första andetaget"

“Med enkla interaktioner upplevde vi en del av staden på nytt”. Daniella Johansson de Laurentiz har gått på love walks, en koreograferad promenad genom Göteborg med scenkonstkollektivet mold.

Foto: Trinidad Carillo

Förväntningarna om en djupare förståelse för vad kärlek är suddades ut, kvar är upplevelsen av andras berättelser, de egna minnena och vad man har skapat här och nu. Att gå på promenaden var som att vara konsten i ett museum, vi fick vara en del av staden, med värme till främlingarna runt omkring oss. Och på samma sätt som omvärlden var ett experiment för oss, var vi ett för dem.

Att intellektualisera kärleken gör inte nödvändigtvis den mer förståelig. Man behöver inte kunna förstå kärlek för att kunna känna den. Performancen är ytterst relevant för platsen vi är i, tiden vi lever i och årstiden vi genomgår, eller genomlider. Det är kallt, ostadigt och mörkt, precis som kärleken kan vara - oförutsägbar, men samtidigt är man omgiven av mjuka röster, mysiga fickor och värme.

Är det på riktigt? Är det bara ett manus? Spelar det någon roll?
Min barndomsdröm har äntligen gått i uppfyllelse! Att tillsammans med främlingar gå runt i Göteborg omgiven av kärlek. Eller, i mitt huvud handlade det mer om att kunna se på folk i stan och få reda på deras berättelser. Och nu var det på riktigt, äkta historier och äkta människor, inte påhittade och återberättade av skådespelare.

Vi gick till “får vi ens vara här?”-platser, ställen man varit i närheten av, men som man aldrig stannat upp på. Med enkla interaktioner upplevde vi en del av staden på nytt. Föreställningen har en inre handling som berör alla sinnen. Den yttre handlingen utspelar sig som i en fältstudie, så naturlig som möjligt med vissa förutbestämda faktorer. Det är en guidning till genuin kärlek. Under promenaden får man komma bort från sin instängdhet och uppskatta den mellanmänskliga kontakten.

Efteråt är tempot långsamt. En större medvetenhet i nuet, det som pågår på gatan och alla människor ögonen kan nå. Allas närvaro blir starkare, du är nu närvarande i det som sker. Performancen är pågående, alla promenader kan bli till kärlekspromenader. Precis som livets kretslopp, önskar jag att scenkonstkollektivet molds performances återkommer om och om igen så att vi alla kan uppleva matningen, sömnen och döden.

Efteråt uppstår en känsla av tomhet, jag är uttömd på något. Bullret finns kvar, men rösterna i mitt huvud borta. Det finns ingen längre att visa vägen. Man är ensam bland andra igen.

Jag knyter ett rött band runt Göteborg som jag aldrig vill klippa bort. Vi andas in kärlek i Göteborg.

love walks
Av scenkonstkollektivet mold
I samarbete med Producentbyrån och Folkteatern, Göteborg
Spelas till och med 14 december

Kritikgruppen
Nu under hösten driver KulturUngdom tillsammans med Scenkonstguiden en fokusgrupp kring kulturjournalistik och kulturkritik, en grupp bestående av sex personer som under hösten fördjupar sig kring konsten att skriva om konst och scen. Under hösten kommer gruppen experimentera loss med olika typer av reflektioner, recensioner och publikationer. Vi tar på oss kritikerhatten och låter samtalet om konsten flöda!

Daniella Johansson de Laurentiz är 19 år gammal och bor i Mölnlycke där hon studerar på Wendelsbergs folkhögskola. Daniella brinner för teater och vill lära sig mer om scenkonst som helhet och hur det påverkar och speglar vårt samhälle. På fritiden gillar hon att analysera och filosofera om livet, och deltar så ofta hon kan på panelsamtal och evenemang om scenkonst.