Kritikgruppen - Skickligt och vältajmat om mamma-maskineriet
Odile Ducoin har efter vissa tvivel sett Det halvkassa moderskapet av Abnorm scenkonst och blir positivt överraskad.
Samarbete Scenkonstguiden: Kritikgruppen
Pressbild: Lina Ikse
Det tog ett tag innan jag bestämde mig för att faktiskt ta mig iväg till Teater Trixter för att se Det halvkassa moderskapet av och med Abnorm scenkonst. Är det här verkligen för mig? Kommer jag förstå någonting? Med mina 23 år befinner jag mig någonstans mittemellan av att själv vara barn och att skaffa barn. De enda föräldrarna som finns i min umgängeskrets är ju mina egna, så vad vet jag om att vara mamma idag?
Det är Elin Bornell, Ida Hackzell och Hanna Holmqvist som står för skapande och framförande av Det halvkassa moderskapet. Medan de i föreställningens start sitter i rad på varsin stol, iförda morgonrockar och positionerade som Rodins skulptur “Tänkaren”, spelas det upp ett meddelande som förklarar att denna föreställning är resultatet av en undersökning om moderskapet idag. Från att döma av det som finns förberett på och runt scenen, har föreställningen mycket av vad man kan förvänta sig av småskalig scenkonst 2019. Där finns bland annat en mikrofon på stativ, en fluffig matta och teknik för liveprojiceringar.
Det är inte en enda berättelse som gestaltas, utan flera, vilka bildar en episodisk skildring av mammarollen idag. Under morgonrockarna bär Bornell, Hackzell och Holmqvist kroppsstrumpor med extra bröst. Dom har sex stycken var, med vilka dom på ett självklart sätt visar upp mamma-maskineriet. I en sekvens kastas brösten, som går att ta loss från dräkterna, mellan skådespelarna och blir för mig en fantastiskt komisk tolkning av “att ha tusen bollar i luften”. Det berättas om barn som bits, griniga ska-ha-barn och ensambarn. Samtidigt är det tydligt att det inte är barnen som är huvudpersonerna i dessa berättelser, eftersom allt i grund och botten handlar om förväntningar och farhågor, sina egna och andras, kring att vara just mamma.
Scenerna är skickligt utformade och vältajmade. De komiska beskrivningarna får åskådarna att gång på gång skratta högt och det blir aldrig repetitivt eller tjatigt. Bornell, Hackzell och Holmqvist besitter även förmågan att omvandla den fnissiga stämningen till stilla reflektion, genom ett slags drömspel med ljud, text och film. Även jag hänger med i svängarna, trots mina tidigare tvivel. För även om jag inte känner igen mig i att vara mamma, så vet jag hur det är att bara vara en människa som gör sitt allra bästa.
Det halvkassa moderskapet
Abnorm scenkonst
Spelades 16 – 26 november på Teater Trixter, Göteborg samt 7 december på Lilla Teatern, Varberg.
Kritikgruppen
Nu under hösten driver KulturUngdom tillsammans med Scenkonstguiden en fokusgrupp kring kulturjournalistik och kulturkritik, en grupp bestående av sex personer som under hösten fördjupar sig kring konsten att skriva om konst och scen. Under hösten kommer gruppen experimentera loss med olika typer av reflektioner, recensioner och publikationer. Vi tar på oss kritikerhatten och låter samtalet om konsten flöda!
Odile Ducoin är 23 år. Efter två år i Skåne, där hon bland annat studerat konceptuell scenkonst, nu flyttat tillbaka till Göteborg för att undersöka teaterscenen i den stad hon är uppväxt i.
