Krönika: Induktionshäll och deduktionsskäll
Stålull möter gjutjärn och ljummet skum yr i diskhon. Jag är ung och jag gör fel. Penselns stubbiga borst kysser mynningen av tuben titanvitt och får kleta av sin passagerare jämte solnedgångens gälla toner. Jag grimaserar åt kontrasten som än en gång överdrivits och får verket att falla platt och se närmast löjligt ut. En konstnär som ville för mycket, det ser ju jag det. Det är ju jag det. Det finns tusentals instruktionsvideos, konstruktiva tips och tips för hur man ska kunna ta till sig tipsen - ändå gör jag fel. Jag gör fel och jag är ung och jag envisas med att erfara. Åh du uppnosiga ungdom, när ska du lära dig?
Vi unga skiter i. Informationen finns men vi skiter i. Den myndiga, lita-på-mig-kunskapsöverföringen verkar inte funka på oss. Utan kontraster finns ju inget motiv och en stekpanna kan väl diskas som en annan? Generella slutsatser från egna uppgifter - jag dreglar! Induktionen lockar mig och induktionshällen fruktar mig. Det finns en basal dragning till evidensen bara den egna varseblivningen erbjuder. Självklart blir det fel! Det är klart att jag fryser i de låga strumporna, Mamma, men inga raggsockor du kastar åt mitt håll kommer dras ens över tån förrän mina anklar fått smaka mars och jag lärt mig min läxa på egen hand. Strumpor kastas från ett håll, säkerhetsbälten från ett annat och de ansluter till störtfloden av förmaningar som var uppkopplad individ drunknar i.
Samtidens slag om rätten att berätta “sanningen” för massorna har många stridande parter och desto fler utropade segrare. De tävlar om att ha epistemisk auktoritet. Förutom legitima aktörer; skolan, pålitliga ögonvittnen till saker och ting och kollegialt granskad forskning förkunnar miljontals kreatörer “sin sanning” genom sociala medier. När proklamerarna är så många och så påstridiga vet man inte vad man ska tro. Inte vill vi avskärma oss från 5Gs åh så skönt kittlande våglängder men inte heller orkar vi lyssna till allt därute. Istället bleknar behovet av berättigat förkunnande, av prästen, domaren eller läraren. Av manualen, tipsen och råden. Att hugga sin väg genom internets djungel med källkritikens machete är en ansträngning av oerhörda mått - inte konstigt att vi tar den egna varseblivningens hemtrevliga genväg. Sann, berättigad, tro? Jag tror det när jag ser det.
Den älskade erfarenheten. Att lära av andra i all ära men vi människor tenderar att premiera den kunskap man fångat i egna ryssjor, eller odlat i sin egen trädgård om du så vill. Den är lika permanent bland hjärnans rynkor och veck som ärren efter grusvägens skoningslöshet är på dina knän. Den som bränt sig en gång på precis en sådan manet eller känt strupen svullna av precis en sådan frukt vet att och varför vissa saker bör undvikas. Att kunna berätta sådana visdomar vidare är människans evolutionära vinstlott. Fundamentalt mänskligt är det också att strunta fullkomligt i de erfarnas råd i andan av ungdomlig envishet.
Ungas ännu goda hörsel till trots är vi menade att vara fullständigt döva för auktoritetens tips - ge det blankaste av fan i deras epistemologiskt giltiga råd och rön. Din mammas dammiga deduktion är totalt irrelevant. Vi måste få testa, få erfara för att lära oss. Ungdomen är till för ytterligheter. I sinom tid blir den skränande punkaren knähund till medelåldern och headbangar på sin höjd till Iron Maiden i garaget. Låt en aspirerande akvarellkonstnär slänga sig med vilka valörer hon vill- impressionisternas dämpade, dygdiga avhållsamhet är så tråkig. Maxxa nu och åtnjut empirins söta nektar.
Även om det är skrämmande med en befolkning som med Duchamp-tryck på tröjorna pekar fingret åt vem helst som försöker folkbilda anser jag att det är naturligt. Den som hör en kakafoni av vrålade övertygelser vrider till slut ned volymen. Låt de unga och dumma galoppera över erfarenhetens vidder likt en flock postmoderna mustanger, snart lägger de sig och vilar och kan nog lyssna till en visdom eller två.
Detta är en krönika. Ställningstaganden och analyser är skribentens egna. Kultur Ungdom är en ideell förening som är partipolitiskt och religiöst obunden. Verksamheten utgår från de unga medlemmarnas initiativ.
