Krönika: Samhällets största tillgång – nedklottrade bitar av döda träd
Föreställ dig en plats där du kan ta reda på näst intill vad som helst. Överallt tornar hyllor upp, fullpackade med information om allt från antika hjälteberättelser och cupcakerecept till politiska självbiografier och sköldpaddor. Du får låna med dig i princip hur mycket du vill hem utan att det kostar dig en krona eller utan att behöva förklara varför. Dessutom finns det utbildad personal vars jobb är att hjälpa dig att hitta och använda det du letar efter. Och vill du veta det allra bästa? Just den här platsen existerar nära dig i form av ett bibliotek.
I tusentals år har människan arbetat med att samla kunskap och information på en och samma plats. Från rum fyllda av lertavlor med text i Mesopotamien och det mytomspunna biblioteket i antikens Alexandria, till dagens folk- och skolbibliotek som finns i varje kommun. Exakt vem som kläckte den briljanta idéen att skapa ett himmelrike åt kunskapstörstande är naturligtvis omöjligt att veta, men jag står i evig tacksamhetsskuld till denne. Tack vare bibliotek har jag kunnat stimulera mitt livslånga bokberoende utan att behöva spendera alla mina pengar på böcker, och dessutom fått diskutera det jag läst med människor som är intresserade och förstår. Min superkraft är att bli bästis med den lokala bibliotekarien på mindre än två minuter.
Stora samlingar trycksvärta på papper har dock fler, och viktigare, funktioner utöver att förse mig med gratis underhållning. Vårt demokratiska samhälle upprätthålls genom samtal, möten och debatt. För att alla oavsett bakgrund ska kunna delta i det demokratiska samtalet behövs platser där folk kan ta del av information och utveckla egna åsikter. Tack vare böcker och berättelser kan man ta del av sådant som man aldrig själv upplevt, vilket leder till ökad empati och förståelse för andra människor. Med andra ord är bibliotek ovärderliga för att skapa ett rättvist och inkluderande samhälle. Idag när nyhetsflödet svämmar över av rapporter om avdemokratisering och ökad polarisering är det extra viktigt att det finns möjlighet till nyanserad och lättillgänglig information.
Men hallå där, tänker du kanske nu, vi har ju faktiskt internet. Även där finns floder av nyheter, berättelser och fakta att tillgå, oftast utan någon kostnad. Och visst, internet i all ära, men fysiska bibliotek har ett lugn och en trygghet som inga fragmenterade Tiktok-klipp eller AI-sammanfattningar kan ersätta. Att kliva in i ett rum och inse att man aldrig kommer kunna ta del av all kunskap som ryms där är svindlande, smärtsamt och ganska spännande. Mellan bibliotekets höga hyllor, omgiven av nedklottrade bitar av döda träd (även känt som böcker), känner jag mig liten. Det finns så mycket jag aldrig kommer få veta, så många människor jag aldrig kommer träffa, så många frågor jag aldrig kommer få svar på. Samtidigt fylls jag dock av kittlande nyfikenhet. Genom att bara ta mig tid kan jag, i alla fall mentalt, resa till platser jag aldrig kunnat föreställa mig och förvandlas till människor vars liv är helt olika mitt. När jag ser något på internet är jag bara en betraktare, eftersom bild och ljud för det mesta serveras till mig på silverfat. När jag läser en fysisk bok, däremot, behöver hjärnan själv skapa bilder och fylla i sinnesintryck. Jag är en del av berättelsen eftersom jag hjälper till att skapa den.
En samhällsinstitution vars syfte är att låna ut saker till folk gratis kan för vissa tyckas onödigt och lätt att prioritera bort. Bibliotek är dock något fantastiskt som vi måste stå upp för och värna om: utan fri tillgång till information kommer demokratin inte långt. Och när vår tids mörka verklighet kryper allt närmare inpå finns det inget bättre botemedel än att gå till en kyrkogård för nedklottrade gamla träd, låna en bok och sjunka ner i ett annat liv.
Detta är en krönika. Ställningstaganden och analyser är skribentens egna. Kultur Ungdom är en ideell förening som är partipolitiskt och religiöst obunden. Verksamheten utgår från de unga medlemmarnas initiativ.
