
Poesi: Dikt om döden 2
Vem ska man tacka - förbanna, när det stormar i livets vår?
Man tackar för den kärlek man fått, och förbannar att det är över.
Låter cigaretter ryka ut, utan att fimpa dem.
Man tackar - fördömer, den frukt man är kommen,
ber om ursäkt till Gud och hoppas på förlåtelse.
Man tackar solen och ogräset i trädgården.
Man förbannar blodet i ens ådror och sina svagheter
Ett sista tacktal till livet
Man glömmer aldrig var man lagt snöret till sina skor
eller när någon kysser dig godnatt
Låter tystnaden tala som bomber över sitt hem
Man tackar kärleken.