Poesi: Glansen

Jag vill inte prata om det
tiden ska passera smärtfritt och snabbt
ett mörkt hav bakom mig ett vitt framför mig
detta ska passera smärtfritt och snabbt

dina grader har höjts och sänkts igen
glansen är det enda som fångar din blick
det var mörkt och sen vitt och sen gyllene vitt
jag har inget att säga, säger tystnaden

och städerna är öde när du är på väg
nästa plats du stannar vid är nog din död
innan dess bara glans och gyllene vitt
också detta ska passera snabbt och smärtfritt

någon kallade mig sin vän en gång
någon ropade på tunnelbanan
jag vände mig aldrig om
någon gav mig ett piller och gyllene brus
någon sa att Mälaren är mörk fast än
natten är ljus

dina grader dom stiger och stiger igen
inget kvar att möta vid gryningen
en föl och en duva
en mus och ett hav
du hör någon ropa och han ropar än