Poesi: Nattfjäril
Allvarligt, alldagligt
En trappa i sten jämfört med en trappa i betong
Så blev varje steg ett steg närmare månen
En nattfjäril mindre på himlen
En nattfjäril mer i mitt sovrum
Jag tar ut den, håller den i min hand
Tills jag släpper ut den utanför fönstret
Det känns ovant att hålla något i sin hand
Något så ömtåligt och vackert
Utanför en vind
En vind som för med sig påsar
som om de vore
påtända fåglar
Påtända människor som för med sig påsar som om de vore
helt vanliga fåglar
En soptunna överfull, spyr ut munskydd över gatan
Någon överfull spyr också över gatan
Det råder harmoni
Vänskapsband mellan de levande och icke
En nattfjäril landar på min hand
En nattfjäril mindre på himlen
En nattfjäril mer i min hand