Poesi: Sepia
Det är kvavt i luften, åsktäcke
ligger som en våt trasa över staden
det är nattluft, knott, gatubelysning
Vakna krogar fyllda med alla som vill suga benmärgen ur augusti
dricker öl och vin som livets elixir
åtminstone sommarens
Det är kvavt och feberdröm, tusen dofter
parfymer och blickar
blandas i älvdans
snuddar vid varje nervände
Det är kött och blod
ruttet och varmt
skimmer i dvala
bananflugor överallt
På köksbänken speglas mitt inre
känner sval metall mot naken hud
svaga muskler
hallucinationer
augustidimma
Honung och cherry
slakt och kadaver, ruttet men vackert
berusande
Augustinätter
i dimmigt ljus
mörkröda tankar
och
röster i sepia