Poesi: Sepia

Det är kvavt i luften, åsktäcke
ligger som en våt trasa över staden
det är nattluft, knott, gatubelysning

Vakna krogar fyllda med alla som vill suga benmärgen ur augusti
dricker öl och vin som livets elixir
åtminstone sommarens

Det är kvavt och feberdröm, tusen dofter
parfymer och blickar
blandas i älvdans
snuddar vid varje nervände

Det är kött och blod
ruttet och varmt
skimmer i dvala
bananflugor överallt

På köksbänken speglas mitt inre
känner sval metall mot naken hud
svaga muskler
hallucinationer

augustidimma

Honung och cherry
slakt och kadaver, ruttet men vackert
berusande

Augustinätter
i dimmigt ljus
mörkröda tankar
och
röster i sepia