Krönika: Vill du gå vilse?

Vi lever i en värld där vi konsumerar information, nyheter, rubriker, siffror och definitioner utan att förstå. Vi analyserar och går djupare in i det vi tar in och det som upptar våra tankar. Våra kroppar och hjärnor blir en naturkatastrof, som ett oavslutat projekt av att vara konsument både fysiskt och mentalt i våra liv. Vi får en enorm mängd information utan att lära oss att hantera allt och tillsammans går vi vilse inom denna gränslösa databas. Det är viktigt att vi tar oss ur denna enorma värld av data, går vilse i oss själva istället och sväljer bitterheten i verkligheten inuti oss.

Det är därför jag är fascinerad av Gå vilse. En fälthandbok (2012) av Rebecca Solnit. Hon skriver följande: “på vilket sätt tänker du söka efter det som du inte alls vet vad det är?”. Denna mening berörde mig väldigt djupt och det blev en personlig upplevelse att förstå hennes ord i boken. Vi människor arbetar med många abstrakta ord och definitioner varje dag. Har vi någon aning om vad vi pratar om eller vad vi letar efter? Tyvärr använder vi många definitioner och ord utan att ta oss tid att inse vad de verkligen betyder för oss. Vi uttrycker oss med flera definitioner och ord utan att uppleva dem i den verkliga världen. Naturligtvis gör ord det enkelt för oss, men gör vi det som vi pratar om i verkligheten?

Vi använder ibland definitioner även om vi inte riktigt förstår vad de verkligen betyder. När jag använder ordet “jag”, vad betyder det egentligen? Betyder ordet “jag” min hjärna, min kropp eller är jag mitt id-kort? Många saker som jag bär med mig nu var det inte jag som bestämde mig för att ha. Som mitt namn, kön, ålder, storlek, hudfärg, nationalitet och så vidare. Jag använder ordet “jag” varje dag utan att verkligen känna mig själv. Om jag säger att jag är en medborgare i Sverige och jag känner till alla mina rättigheter, vad gör mig till medborgare här, mitt pass eller hur jag identifierar mig här? Känner jag till alla mina rättigheter på riktigt? Är jag iransk för att jag är född där eller är jag svensk för att jag bor och betalar mina skatter här?

Vidare skriver Rebecca Solnit i boken om att “nyckeln till överlevnad är att förstå att man har gått vilse” och jag håller med Rebeccas resonemang och tror att det som behövs för att gå vilse i oss själva, med alla identitets- och definitionsfrågor, är att vi är fullt medvetna och att vi tillåter oss själva att gå vilse, men också att vi kan släppa taget och inte fastna. Allt detta hjälper oss att lära känna oss själva lite mer. Det är viktigt att vi inte fastnar i en identitetsmarkör eller definition, för då skapar vi en stereotyp av oss själva.

Vi skapar normer inom oss själva när det handlar om hur vi presenterar oss i det offentliga rummet och som föräldrar tar vi vidare detta till framtida generationer. Vi som individer är en del av en galax, värld, världsdel, land, stad, skola, kultur och oss själva. Jag är inte samma som igår och samma gäller andra definitioner som jag är en del av. Vi skapar även normer inom definitioner och det gör att definitionerna blir fasta, inte flytande mellan oss.

För att klargöra vad jag menar, låt mig ge ett exempel. Vi frågar varandra “hur mår du?” och normen är att säga “jag mår bra, du?”. Men vad betyder denna konversation? Om vi ställer frågor utan att mena dem eller svarar på frågor utan att riktigt förstå frågan. Att gå vilse är motsatsen till att gå på autopilot. Det handlar om att gå vilse i definitioner och hur en genom att göra det, kan använda det i sitt vardagliga liv. Det kan vara läskigt att en ska gå vilse, men det handlar inte om att vara vilse, utan om att släppa kontrollen och låta nya möjligheter komma till dig och på så sätt hittar du en väg tillbaka till var du började.

Det är så lätt att vi slår på en autopilot, att använda definitioner och ord utan att förstå innebörden av orden för oss själva och för andra. Jag tycker att det är viktigt att reflektera och fundera över vad jag som person har för definition av ett begrepp och välja egna ord istället för hur “man” borde tänka. Det är utmanande att vara ärlig om vad en tänker, men det skapar en väg för att bryta normer inom oss själva och skapa nya sätt att definiera ett begrepp.

Ett sätt att arbeta med ord är att tänka på hur du skulle beskriva dem för en person som du aldrig träffat. Arbeta med orden genom att fortsätta skriva, skriva, skriva, inte bara prata, prata, prata, eller vänta på att någon annan ska göra det för dig. Genom att bearbeta, tänka om, stryka under och över dina tankar på papper kan du gå vilse i orden och hitta ditt sätt att skriva på. Och kom ihåg, att skriva är som ett fingeravtryck, på det sätt du skriver, kan ingen annan i världen göra det på.

Atoosa Farahmand

Då: Har arbetat i kulturinstitutioner som projektledare, konstnärlig ledare, koreograf och konstnär sedan jag kom till Sverige som flykting.
Nu: En multidisciplinär konstnär och kulturarbetare.
Sen: Framtidsvisionen är att etablera ett nätverk och ett fysiskt utrymme där de ohörda berättelserna och rösterna inom konstvärlden kan ta plats.
Motto: "Ju mer du vet, desto mer inser du att du inte vet."

Besök gärna min webbplats: www.atoosafarahmand.com