Deathrow Deadline

”Hangman, hangman, hold it a little while, I think I see my friends coming” – Gallows Pole, Led Zeppelin.

Nobelpriset i medicin 2017 gavs till tre biologer för deras studier kring våra dygnsrytmer. En artikel i The Guardian om just detta nobelpris kommer med en rubrik som proklamerar att den västerländska civilisationen lider av kronisk sömnbrist. Utan att dyka ner i de cellulära teknikaliteterna som både artikeln och Hall, Robash och Youngs arbeten tar upp är det inte svårt att greppa argumentet om att vi har satt de naturliga dygnsrytmerna ur spel och att detta har hälsovådliga effekter. Några punkter som The Guardian lyfter i sin artikel är artificiellt ljus, särskilt i form av skärmar innan läggdags, samt att dålig belysning på kontor under arbetstimmarna leder till dåsighet under dagarna och senare sömnlöshet på nätterna. Allvaret blir snart tydligt i artikeln som pratar om förhöjda risker för demens, hjärtinfarkter och fetma.

Nyfiken som jag blev googlade jag efter ett ”sleep deprivation test”. Jag hittade ett på health24.com och fyllde i formuläret och när allt var klart dök en intressant formulering upp på min dataskärm - som förövrigt har f.lux installerad (rekommenderas) – ”you are sleep deprived, in fact you are dead tired”.

Att jag lider av sömnbrist var ingen överraskning för mig, de senaste veckorna har jag snittat på cirka fyra timmar sömn per natt, hälften av vad som är hälsosamt. Visst tär det på en, men samtidigt lyfter man inte ett finger för att förändra något för det är ju normen numera att inte vara utvilad. Det kroniskt sömnlösa samhället. Det var det där andra som chockerade mig, ”you are dead tired”. Jag känner mig inte dödstrött, ändå står det där på skärmen som en dödsdom.

Nästa steg i analysen vore att se vad som föranleder denna dödsdom och ett ord i mängden står då ut för mig: ”deadline”. Vi använder närapå aldrig en svensk direkt-översättning till detta ord för det låter mycket sexigare att förhålla sig till en deadline än till en ”dödlinje”. Mitt liv precis som de allra flestas styrs av dessa dödlinjer i mångt och mycket. Till exempel den här krönikan är på en dödlinje, om än med en marginal om tio dygn just nu så jag tror jag hinner klart, men det finns fler dödlinjer. Rapporter till skolan, möten, tentor, arbeten, fakturor, löften, självpåtagna dödlinjer som låtar som ska färdigställas osv.

Jag gillar dödlinjerna för de ger mig struktur i vardagen även mot min vilja och styr mig i en produktiv riktning. De ger mål att jobba mot och även någon form av avslappning efter man passerat dem, men med för många och för tighta dödlinjer medföljer en stress. Stressen i sin tur ger även sömnsvårigheter och ibland utplånar den sömnen eftersom dygnets 24 timmar inte räcker till. Om det bara hade varit 32 timmar istället med 24 timmar för produktivitet och åtta för vila, det hade varit toppen. Våra biologiska klockor är tyvärr inställda på att följa rytmen av jordens rotation, vi kan inte vara så kaxiga och tro att vi kan trotsa biologin samt planetens egen rytm utan att betala ett pris. Varför väljer vi det då?

Detta är en fråga som var och en får besvara för sig själv. För min del har jag alltid haft svårt att balansera arbete med avkoppling och vid 22 års ålder börjar det som tidigare var min undanflykt såsom konst, musik och skrivande att bli mer ett jobb. Jag lyckades till och med exploatera mitt älskade intresse att gå ut och vandra i naturen och förvandla det till mitt studieområde. En smula puckat kan jag tycka ibland, men jag ville ända sedan barnsben bygga mig ett liv där jag kunde försörja mig på att göra det jag älskar och det har gått rätt bra. Faktum är att om jag valsar iväg lite från det centrala innehållet i denna krönika så häpnade jag för några dagar senare över hur mitt liv blivit, jag har femfaldigt det jag hade behövt för att vara genuint lycklig i livet, men jag är dödstrött…

Självklart vore det en simpel sak att koppla bort, koppla av men vi har invant oss med nya mönster i vårt sätt att leva. Medaljen har alltid en baksida och den hotar nu att sluka oss hela. En person kan förändra sina dåliga vanor men det krävs en rörelse för att förändra samhällets dåliga strukturer. Ska sanningen fram så kostar det ännu inte mer än vad det smakar för att motivera mig till att kliva ifrån några av mina åtaganden som stressar mig i vardagen. Jag gör ett aktivt och medvetet val att fortsätta mitt hyckleri, men förhoppningsvis kan de tankar jag bär kännas igen av någon annan och väcka en dialog om det inte är så att vi hyllar produktivitet över hälsa och kostnadseffektivitet över välmående. Oavsett vilken bild av efterlivet vi bekänner oss till så har vi detta livet gemensamt och det vore synd att inte ta vara på det och göra något bra, men också att ta vara på det och må bra. Galang mes amis.

Referenser:

Feedback of the Drosophila period gene product on circadian cycling of its messenger RNA levels (Hardin, Hall, Rosbash; Nature 1990)
https://www.nature.com/articles/343536a0

'Western society is chronically sleep deprived': the importance of the body's clock (The Guardian 2017)
https://www.theguardian.com/science/2017/oct/06/western-society-is-chronically-sleep-deprived-the-importance-of-the-bodys-clock

Sömnbrist-test: https://www.health24.com/Medical/Sleep/Tools/Are-you-sleep-deprived-20130218