Krönika: Det går inte att stänga in människor
Frihet. Vad är frihet? Innebär frihet orättvisor? Frihet är ett mycket komplext och intressant ord att diskutera anser jag. Att frihet har blivit en rättighet i Sverige ser man tydligt nu. Alltså för majoriteten! Individens egen frihet. Den okränkbara friheten. För majoriteten ska allt vara okränkbart, men samtidigt kan majoriteten kränka minoriteter fritt och öppet. Detta har Sverige alltid gjort, men gör konstant nu! Varje dag. Varje sekund.
Pandemin har levt ibland oss i över två år. Människor har varit instängda i sina hem världen över. Ensamheten är svår att hantera och gör så fruktansvärt ont. Ändå överlever man! Vi ser bevis på detta globalt hela tiden. Vi ser hur folk gråter när de vinkar till varandra genom fönster. Man tänker kanske ”vad skönt att vi inte behöver göra på det sättet”, ”att vi lever fria här”. Inte några jobbiga och fula behöver vi heller ha här.
Liv. Vad betyder ett liv? Vad betyder alla 20 006 som har fått betalat med sina liv för att majoriteten ska ha sin frihet ifred i Sverige? Jag vet att alla liv inte är lika mycket värda. Detta är ingen nyhet! Även om det gör ont i mig att få det svart på vitt som jag har fått nu av landet som jag bor i.
Vi anser att vårt eget liv och mänskliga frihet är viktigast, även om det blir på andras bekostnad, som sjukvårdens, naturens eller vissa avvikande människogruppers. Vi har vanor som vi inte kan tänka oss att förändra för det vänder upp och ner på hela vår verklighet. Vi håller på att förstöra vår jord och vår mänsklighet.
Men vi stänger in vissa människor i Sverige. Riskgrupperna. Det anser majoriteten vara helt ok! Även före pandemin. Riskgruppernas liv räknas inte som liv. Ändå är vårt största argument att ”det går inte att stänga in människor”.
Jag är i högriskgrupp. Jag vet att jag sannolikt kommer dö om jag får Covid-19. Även om jag har fem vaccinsprutor. Min familj och assistenter vet detta också och bär därför munskydd, vaccinerar sig och testar sig vid minsta symptom. Detta land har valt en strategi som fokuserar på att rädda ekonomin, som blir på bekostnad av vissa människors liv. Hela världen stod framför samma virus, men med olika ekonomiska resurser. Och olika syn på människovärdet. Jag är glad över att få länder i världen valde ekonomin framför att rädda, alla, människoliv. Men jag är ledsen över att leva i ett av de få länderna som gjorde tvärtom. Sverige har bra ekonomi om man jämför med övriga länder i världen. Sverige stänger ändå in vissa människogrupper. Ändå har deras största argumentation alltid varit att det inte går att stänga in människor. Alltså har alla fått det på svart på vitt att människor med normbrytande funktionaliteter inte anses vara människor. Detta är ett tydligt bevis på att det finns ett förtryck mot människor med normbrytande funktionaliteter. Och det händer här och nu. Varje dag, varje minut.
Varje dag, varje minut, så skriker min kropp efter närhet. Kroppskontakt. Mänsklig kontakt. Ibland tror jag allvarligt att jag kommer gå sönder i tusen bitar. Och jag vet inte när jag kommer kunna få det utan att behöva riskera mitt liv. Jag har varit i isolering i över två år nu. Sveriges övriga befolkning får inte stängas in ens en vecka. Jag börjar tappa tålamodet. Min mamma och syster jobbade och pluggade hemifrån över ett år innan jag fick mina första sprutor. Det går! Allt går. Om man är anpassningsbar! Det är nyckeln till funkislivet. Anpassningsbar! Hitta nya vägar! Varmt välkomna till min värld!
Dock vill denna regering spara pengar. Det blir allt svårare att få personlig assistans idag och schablonhöjningen för personliga assistenter följer inte samma utveckling som övriga yrken i samhället. Därför kommer att bo på institutioner bli det enda alternativet för oss som är beroende av assistans dygnet runt.
Det går ju inte att låsa in människor! Men faktumet blir att mitt funkisliv har inte samma värde som normaternas liv. Detta visste jag redan innan, men det gör fruktansvärt ont att få faktumet helt bekräftat. Man kan ifrågasätta vårt assistansbehov, och nu rätten att leva fritt i vårt samhälle utan att behöva riskera att dö. Har Sverige demokrati, för hela befolkningen 2022?
Louisa Atterström
Då: Jag tog examen vid Kreativa Gymnasiet Ljud- och Bildskolan i Borås 2018.
Nu: Jag studerar teologi vid Enskilda Högskolan i Stockholm på distans. Jag arbetar även som gästföreläsare. På min fritid rider jag gärna ut på långa skogsturer och spelar trummor. Jag älskar djur och att skapa.
Sen: Min plan är att bli präst eller pastor.
Motto: Tillsammans går allt om man bara vill.
