Poesi: Svartnade rosor

Rosorna har svartnat, jag
förnimmer dem icke mer,
ty Kärleken, Vänskapen, har stannat upp
såvitt jag ser.

I strömmen trängs gammalt och nytt
fint och fult.

Man brukar tala om röda,
violerna är blå, förstås,
det är slut, så sno på,
intet fås.